Bloggtoppen.se

onsdag 9 april 2008

Tvång är slaveri

Det har gjorts en rapport av svenska forskare om hur ungdomar upplever sin tvångsvård. Rubriken lyder; Svårt för unga sjuka att förstå tvångsvården, i mina öron låter det ungefär som att göra en rapport om de svarta slavarna; Svårt för negrer att förstå tvångsarbetet. Det tro fan att folk har svårt att förstå att de tvingas till vård. Meningen med att tvinga någon till något är inte att denna ska förstå varför. Den drabbade har ändå ingen rätt att ifrågasätta tvångsvården.

Skribenten Karin Engström skriver att vården måste bli bättre på att förklara för ungdomar om varför staten har förslavat de. Staten måste bli en mer sympatisk slavägare. För slaveri är precis vad tvångsvård är. Definitionen av slaveri är att äga en annan person. Och vad innebär det att äga någon? Jo att man kan tvinga personen till att göra det som slavägaren behagar.

Karin Engström skriver; "Det handlar om.. hur man når fram till en ung människa som antingen är tvingad till vård av sin läkare, eller som känner sig tvingad till vård av skola, socialtjänst eller föräldrar."

Det är bara att byta ut orden ung människa mot neger för att förstå vad det egentligen handlar om. Attityden i denna artikel är ungefär, "hur ska de stackars negrerna förstå att vi förslavar dem för deras eget bästa?"

Att använda tvång är Alltid, utan undantag, fel. Till och med när det handlar om psykiskt sjuka personer. Även om tanken bakom tvångsvård kanske är god har staten ingen rätt att bestämma hur någon människa ska leva sitt liv. Det är fel att vårda någon med tvång bara för att samhället ogillar sättet denna individ lever sitt liv på, hur självdestruktiv personen i fråga än är. Väljer du inte att ta emot hjälpen frivilligt är du en slav under staten.

Fotnot: Alla människor, tvångsvårdade eller inte är de facto slavar under staten. Tog upp detta som ett exempel då jag hittade en bra artikel om ämnet.

tisdag 8 april 2008

Pedofiler - Monster eller Människor?

Pedofili är en beteckning för vuxna människor som känner en sexuell dragning till prepubertala barn eller barn i tidig pubertet. Sexuellt umgänge med barn samt innehav och spridning av barnpornografi är handlingar som anses vara förknippade med pedofili. Dessa handlingar är olagliga i de flesta länder. Den psykiska definitionen av pedofili kräver inte att någon direkt handling som är att förknippa med pedofili har utförts utan det räcker alltså med att ha den sexuella dragningen till barn. För att klassas som pedofil krävs det att individen är minst sexton år och att offret är minst fem år yngre. Inga forskare har lyckats fastslå en direkt orsak till varför pedofili utvecklas utan det tyder på att flera olika faktorer spelar in. Pedofiler behandlas ibland, när alla andra medel är uteslutna, medicinskt men detta är en mycket kontroversiell fråga då effekterna av behandlingen inte sitter i för alltid. Återfallsrisken efter medicinsk behandling är dock mycket låg och endast 2,9 % återfaller i brott under de kommande fem åren. Minimum straffet för pedofili i Sverige är två år.

Hur bör vi då betrakta pedofiler, är de vanliga människor som bara råkar ha en annorlunda läggning? Kanske är de vanliga brottslingar som borde spärras in? Frågan är oerhört kontroversiell och det är lätt att dra paralleller till de lagarna om homosexuallitet vi hade i Sverige för bara några decennier sedan. Då klassades homosexuallitet som ett brott eller en sjukdom. Jag tror att de flesta är överens om att pedofiler inte ska kunna leva samma fria liv som homosexuella gör idag. Skillnaden mellan de båda läggningarna är framförallt att vuxna människor själva kan välja om de vill ha sex med någon av samma kön eller inte. Det är ett val som ett barn inte har.

Men gör detta verkligen pedofiler till monster? Jag tycker inte det. Ingen människa kan välja sin sexuella läggning, naturligtvis kan man avstå från att leva ut sina sexuella lustar men dragningen till barn kommer fortfarande att finnas kvar. Här säger rättigheter emot skyldigheter. Varje människa måste ha rätt till sin sexuella läggning, men pedofilens skyldigheter gentemot samhället hindrar honom från att tillfredställa sina behov. Det leder oss alltså till ett moraliskt dilemma där endast onda ting förekommer, antingen kränker vi pedofilens rättighet till sin läggning eller så låter vi honom förgripa sig på försvarslösa barn. Att välja det minst onda av dessa två alternativ är lätt för mig, ingen ska få förgripa sig på någon utan att personen i fråga är kapabel till att säga ifrån och värja sig. Samhället kan inte bevilja sådana övergrepp för att en enskild individ ska få leva ut sina sexuella fantasier.

Kriminella pedofiler, det vill säga de som förgriper sig på barn eller innehar barnpornografi skapar en generaliserande bild av pedofiler i samhället. Även om alla pedofiler inte alls är kriminella behandlas de så ute i samhället om någon skulle få reda på vilken sexuell läggning personen i fråga har. Detta skapar problem med diskriminering och liknande trots att den icke-kriminella pedofilen inte begått några brott.

Jag anser inte att kriminella pedofiler ska få gå fria på gatorna, däremot vill jag inte klassa de som brottslingar. De är egentligen inte psykiskt sjuka heller, därför måste samhället hitta något alternativ till övergrepp på barn för personer med den här läggningen. Till exempel kan man arbeta fram en sorts psykologisk metod för att dämpa den sexuella dragningen till barn eller ta fram ett bra medicinskt medel för samma orsak. Problemet med de medicinska medel som finns idag är att de inte är bestående och inte bara minskar dragningen till barn utan den minskar sexlusten generellt sett.

Jag anser inte att pedofiler ska klassas som monster i samhället, även om deras sexuella läggning är ett hot mot barn och unga tonåringar anser jag inte att de bör klassas som kriminella. De ska istället få hjälp att avvänja den sexuella dragning de känner mot barn.

/ T. Carlsson

måndag 7 april 2008

Kommunism

Jag ska inte ta några omvägar för att framföra mina åsikter angående denna fruktansvärda politiska ideologi. Jag Hatar kommunism med stort H. Kommunism är ondskan själv, ofrihet i dess allra värsta form. Jag pratar nu inte om kommunismens utopi, den är fin, som alla andra utopier. Utopier är som sådana att de alltid lockar, nästan helt utan undantag. Det är vägen dit, den långa strävan som krävs för att nå utopin som är det avskyvärda när vi pratar kommunism.

Förutom det totalt värdelösa och omoderna ekonomiska system som tillämpas i kommunistiska samhällen råder även näst intill totalt förtryck. Yttrandefrihet och rättsäkerhet är i det närmaste obefintligt och religionsfriheten får man knappt tala om. Gud kan ju skänka Kamrat Juri en smula hopp i hans fattiga meningslösa vardag. Det vorde ju inte bra eftersom att målet med kommunism är att hjärntvätta folket till att bli goda arbetare som inte kritiserar samhällssystemet och kämpar både muntligt och handgripligt för världsrevolutionens framskridande. En god arbetare är även i det närmsta synonymt med zombie, ett avskyvärt försök till komik.

Jag skrev nyss om världsrevolutionen. Detta mål är det som gör kommunister och kommunismen till långt mer imperialistiska än USA eller vilket annat västerländskt land som helst. Vi i den fria världen gör allt för att sprida demokratiska värderingar och synsätt. Något som jag betraktar som tappert och viktigt. En "Demokratisk Världsrevolution" är det enda som kan rädda vår planet från att gå under i krig. Faktum är att två demokratiska länder aldrig någonsin har kämpat mot varandra i ett krig, just därför är demokrati nyckeln till världsfred.

Kommunism är den värsta formen av förtryck, även om jag har fått med långt ifrån allt jag hade kunnat skriva här tror jag att ni förstår vad mitt mål är, en avkommunistisering i varenda jävla land världen runt. För endast genom utrensning av alla extremistiska tankar kan vi uppnå det ouppnåliga målet vi så vackert har satt upp för vår egen värld, Världsfred.


"Vad utmärker en kommunist? Jo, det är någon som läser Marx och Lenin.
Och vad utmärker en antikommunist? Det är någon som förstår Marx och Lenin."

- Ronald Reagan -




söndag 6 april 2008

Legalisera Cannabis

Cannabis sativa har brukats av människan i ca 10 000 år till olika saker, t ex till att tillverka rep, textilier, medicin och det har även används som berusningsmedel i många kulturer. Cannabisplantan ger ifrån sig en koda som innehåller milt hallucinogena och psykoaktiva ämnen som kallas cannaboinoider. Det vanligaste ämnet av dessa är THC. De produkter som främst används i berusningssyfte är marijuana och hasch.

Jag tycker att cannabis ska legaliseras som berusningsmedel även i Sverige eftersom att studier visar att exempelvis alkohol och tobak är mycket farligare än cannabis.

Enligt forskning är det i praktiken omöjligt att dö av en överdos av THC.
För att uppnå detta genom rökning av cannabis måste en vuxen man som väger 75kg inhalera all THC i 21 stycken vanliga engrams cigaretter med 15 % THC samtidigt, vilket är naturligtvis är helt omöjligt.
Många påstår även att cannabis är en inkörningsport för tyngre droger t ex heroin och kokain, men enligt europeiska centrumet för kontroll av narkotikas årsrapport från 2002 så finns det färre tunga missbrukare i Nederländerna, där cannabis till en viss grad är lagligt, än i Sverige. Detta tror jag till stor del beror på att om man kan köpa hasch och marijuana under kontrollerade former så är det ingen som försöker sälja tyngre droger till personen i fråga eftersom att det privata vinstintresset sjunker. Ägare av så kallade coffee shops där det är lagligt att röka kommer enligt min tes nöja sig med att sälja cannabis för att undvika att åka fast i razzior och liknande, precis som att svenska krogar nöjer sig med att sälja alkohol. Enligt rapporten har alltså effekten på bruket av tunga droger varit mer framgångsrik i Holland där dom har en mer liberal drogpolitik än i Sverige där vi har en väldigt restriktiv drogpolitik.

Cannabis påstås vara ett starkt beroendeframkallande medel men detta stämmer inte heller. Cannabis är vanebildande precis som spelande. Det innebär att inga abstinensproblem uppstår vid ett plötsligt avbrott i bruket. Därför spelar personligheten en stor roll i om du hamnar i ett missbruk eller inte, vissa kan sluta bruka de vill, medan andra upplever stora problem.

Jag anser att cannabis bör legaliseras eftersom att drogen inte har någon effekt på någon annan än brukaren. Att kriminalisera något sådant är att inskränka på äganderätten. Alla människor har den moraliska rätten att äga sig själv och därför är det etiskt fel att kriminalisera drogen.

Leges sine moribus vanae –
"Lagar utan moral är oanvändbara"
- Horace